Finns så mkt ja sku vilja säga dig, men tyvärr har ja insett att allt ja gör bara blir en gnutta fel, å hade ja fått göra om å göra rätt så hade du bara idag vetat vem ja var, precis som förut.
Du klev in i stormen självmant precis som jag men ja kunde ha gjort valet att bara putta allt åt sidan å hållt dig där, för nånstans i bakhuvet visste jag att på ett lr annat sätt skulle du få mig att må bra, vilket du gjorde, och att de i slutändan bara skulle skada mig vilket de har gjort. Å de enda ja kan säga just nu är förlåt att ja var så dum å välkomnade dig med öppna armar, de borde jag aldrig gjort för jag ville dig aldrig nått så ont.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar