Det spelar verkligen ingen roll vad jag säger eller gör längre..
Jag lyssnar hit och dit på vad andra har för problem, ja, de är sånt vänner gör, men när ska jag få tid för mig själv? När ska nån ens komma på tanken att fråga mig, och hjälpa mig?
Nä just ja, jag är tjejen utan problem!
Eller hur? Vilket skämt!
Här ligger jag
Med blodiga sår som aldrig läker, med ilska som aldig får komma ut, en längtan som inte får utnyttjas, ett hopp som inte finns!
Jag trodde, du visste
Så är det alltid när det gäller mig. Dumma, dumma lilla Elina lär sig aldrig sina läxor!
Nä fifan
Detta var nog de seriösaste jag skrivit på ett tag. Fråga mig inte varför, men de känns som en sån natt/morron
Ska man verkligen tro på ödet?
Ptjaa, ibland så. Jag gjorde de för ett tag sen, men nu tvekar jag bara på den punkten!
Tjingeling!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar