När ska detta eviga tänkande ta slut? Speciellt negativt tänkande.. Så otroligt lätt att hamna i nån irritationsficka som driver en till vansinne, och sen att man inte ska kunna komma upp ur den, och få tänka lite positivt! No äre väl gu förbannat!
Aja, hamnade iaf i en såndär "ficka" idag, men den drev mig faktiskt inte till vansinne, och de gav mig en chock... Allting började idag på lunchen "då allting händer", satt med Landin och prata och hade jätte skoj, sen såg jag dig, och börja tänka på nå jätte klokt som du sa första gången ja träffa dig. Nå så fruktansvärt klokt. Trodd nästan ja skull svimma när du sa de (Om de nu va menat som klokt från din sida är ju en annan femma) He ä int nå man hör varje dag från nån pojk! (Kan hända) Men i varje fall så tänkt ja på dedär, och sen utvecklades de till nå jätte komplicerat. Bland annat varför ja betee mig si å så då osv.. osv.. Sen kom ja fram till "varför bli man alltid intresserad av ngn som aldrig är intresserad av en själv", kanske för att man aldrig vågar ta de så kallade "första steget". Hur vetu att int den där tjejen/killen är intresserad utav dig? Ha han/hon sagt det? Garanterat inte..
Ta inget för givet innan du ens försökt.. Allt kan hända!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar